|
Äiti frågade
efter mig särskilt efter mammas död. Hon var rädd att jag var till
besvär, men pappa ville att jag tillsvidare skulle stanna, åtminstone
över vintern. Pappa och mamma hade talat om att jag skulle få gå i
realskolan där. Men det var mammas död och fredens ankomst, som avgjorde
min hemresa. Jag lämnade Sverige en vacker majdag 1945. Med tåg till
Stockholm, båt över till Åbo och med tåg igen upp till Uleåborg! En ring blev sluten i mitt liv. |