Om jag någonsin har begrundat något, så är det vettlösheten, som kriget förorsakat överallt, där krig har förts och förs. Jag märker att jag stannat och står någonstans en lång tid. - Vad tänker jag på, när jag inte tänker på något? Är jag i en trög sinnestämning eller väntar jag på någon? Jag är tyst som en fågel. Med ens ser jag landskapet utanför mig själv - som i dödsporten. Jag är i ett underligt tillstånd. |
|